(Bild tagen av Michael Krikorev)
Sotvaxskivling (hygrophorus camaraphyllis) är en matsvamp som tillhör släktet skogsvaxingar. Svampen kallas också för sotbrun vaxskivling.
Utseende
Sotvaxskivlingens hatt är välvd till utbredd, har ofta puckel och går från sotbrun till gråsvart med mörka radiära strimmor. Dess skivor är nedlöpande, glesa och vaxartade, och är som unga vita, men blir vitgråa med åldern. Dess fot är gråbrun, 6 till 12 centimeter hög, 1 till 2 decimeter i diameter och är ofta ljusare upptill än övriga foten. Dess kött är vitt och skört, och har en mild smak och behaglig doft – om man skrapar nedtill på foten doftar den ibland sötaktigt, nästan som honung.
Utbredning
Sotvaxskivlingen växer i hela Norden. Den trivs bäst i mossiga barrskogar. Den växer från augusti till oktober i små grupper, ibland rikligt och i häxringar.
Hot mot svampen
Sotvaxskivlingen betraktas som livskraftig, men har även den några hot som kan ställa till för artens fortsatta existens om folk inte är försiktiga. Avverkning av artens värdträd är ett stort problem. Svampen är också känslig för förändringar i skogsmiljön.
God matsvamp
Sotvaxskivling är en matsvamp som anses vara väldigt god. Det bästa sättet att åtnjuta sotvaxskivling är som stekt eller stuvad. Den passar också ihop med rätter som använder andra svampar som kremlor och taggsvampar. Den är också god som torkad.
Liknande svampar
Sotvaxskivling har inte många svampar som liknar den, men ibland kan den förväxlas med mörka exemplar av klubbtrattskivling, som dock har tätare skivor och en fot som i regel är klubbformad. Dessutom luktar klubbtrattskivling som bittermandel istället för honung. Klubbtrattskivling är inte direkt giftig, men man bör ändå undvika att äta den eftersom den innehåller ett ämne som förorsakar ett antabuseffekt, vilket betyder att ämnet stör metanolnedbrytningem, som i sin tur orsakar illamående, huvudvärk, bröstsmärtor, andnöd, ångest och hudrodnad om det finns i kroppen samtidigt som alkohol.