Fjällsippa (dryas octopetala) är en art i familjen rosväxter. Dryas är en referens till dryaderna, den västliga och nordliga versionen av trädandar. Octopetala refererar till att blomman har åtta kronblad, vilket är ovanligt för rosväxter, som vanligen endast har fem.

Utseende

Fjällsippan är en städsegrön dvärgbuske som bildar stora kolonier: under blomningsperioder kan hela slänter vara täckta av fjällsippor. Den blir inte större än 5-15 cm hög. Blommorna har åtta kronblad och sitter på stjälkar som är mellan tre och tio centimeter långa och blomfärgen är vit eller gräddvit. Dess frukt är en nöt täckt med hår som gör det lättare för den att spridas med vinden. Den blommar mellan juli och augusti. Den har ingen doft.

Fjällsippan har förmågan att bli extremt gammal för sin storlek. Ute i naturen har det hittats blommor som har lyckats bli över 100 år gamla.

Utbredning

Fjällsippan föredrar att växa i torr, kalkrik jord i områden där snön smälter tidigt. Så länge den har rätt typ av jord har den lätt för att sprida sig och är ganska vanlig i de norra delarna av Sverige.

Blomma från istiden

Den var en av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. På den tiden växte den även så långt söderut som Skåne, men efterhand som det blev varmare och isen vandrade uppåt följde fjällsippan efter. Om man har tur kan man hitta fossiler med rester av fjällsippor som levde för tusentals år sedan.

Älskar kalkrik jord

Eftersom fjällsippan behöver kalk för att kunna växa är den en bra indikator för var det finns kalkrik mark. Bland fjällsipporna växer det ofta andra växter som också trivs i kalkjord: lapsk alpros, fjällglim, purpurbräcka, kantljung, fjällklocka, spiror och orkidéer är några exempel. Den går att odla i trädgårdar så länga man har kalkrik gjord och en torr plats med mycket sol.