Misteln (viscum album) är en halvparasitisk trädlevande blomväxt.

Utbredning

Misteln växer endast på träd och förekommer oftast på grenar och kvistar högt uppe i trädet. I Sverige är det runt ett 20-tal av olika träd där misteln trivs. Några av dem är hagtorn, vildapel, rönn, lönn och alm, men det träd den trivs bäst i är linden. Trots att den trivs i så många olika typer av träd är den ganska sällsynt i Sverige och finns endast i den sydliga halvan.

Utseende

En mistel ser ut som en tät rundad buske med vintergröna blad som syns bäst när alla trädens löv har fallit. Mistelns stamyta är grön och saknar korklager eftersom misteln behåller den tunna överhuden som beklädde den under den första sommaren. Misteln är tvåbyggare, vilket innebär att hanblommor och honblommor finns hos olika individer. Tidigt på våren får den små ockragula blommor som oftast sitter tre och tre i små knippen som luktar som äpplen. Senare på året får den vita eller grönvita runda bär.

Halvparasit

Anledningen till att misteln kallas för halvparasit är för att dess rötter tränger sig ner genom trädets bark för att snylta på dess vatten och salter. Dock har den egen klorofyll och låter trädet vara på den fronten, därav termen halvparasit.

Myter och traditioner

Det finns många myter, legender och traditioner som har med mistel att göra. I till exempel nordisk mytologi är det en pil gjord av mistel som dödar asaguden Balder, eftersom det var den enda växten som Freja glömde bort att göra sin son odödlig mot.

Men den tradition som nog alla har hört talas om är jultraditionen med att hänga upp mistlar över dörröppningar. Om två människor går igenom dörren på samma gång måste de pussa varandra. Denna tradition är troligtvis baserad på att misteln förut användes som en symbol för fruktbarhet, vare sig det gäller människor, djur eller skördar.