Hasselmus (muscardinus avellanarius) är en liten gnagare som tillhör familjen sovmöss.

Utbredning

Hasselmusen förekommer främst i lövskogar i stora delar av Europa och norra Mindre Asien. I Sverige finns den bara i de mellersta och södra delarna. Den vistas huvudsakligen i träd. Den är helt beroende av denna miljö för dess överlevnad, vilket är anledningen till att antalet möss har gått ner under åren, eftersom människor tar bort den undervegetation som de gillar. Detta har lett till att hasselmusen blivit fridlyst i Sverige.

Utseende

Hasselmusen kan bli upp till 7 cm lång och väger inte mer än 20-40 gram. Dess rygg-och svanspäls har gulbrunaktig eller rostgulaktig färg med svarta spetsar på stickelhåren, medan dess undersida och ansikte ofta är vagt gulaktig eller vit. Den har en kort nos, rundade öron och stora ögon. Den är anpassad till att klättra i träd och gör detta med hjälp av dess stora gripförmåga och rörlighet i tårna.

Diet

Den är en allätare som främst äter bok- och ekollon, hasselnötter, bär, insekter, fågelägg och mindre ryggradslösa djur.

Bon

En hasselmus kan ha revir med en radie på 150-200 meter. De bygger två typer av bon: deras sommarbo, som de bygger i täta buskar runt fem meter över marken, och deras vinterbo, som de bygger under trädrötter eller trähål för att sova bort vintern. Båda består av löv, mossa, torrt gräs, ormbunkar och andra växtdelar.

Fiender

Eftersom den är så liten har hasselmusen gott om naturliga fiender. Rovdjur som rödräv, vessla, hermelin, rovfåglar och ugglor är väl lämpade för att fånga musen. När den ligger i vinterdvala kan ibland vildsvin råka gräva upp dem.

Ungar

Hasselmusen får ungar två gånger per år, med mellan 3 till 6 ungar i varje kull. Honan är dräktig i runt 23 dagar. En hasselmuss livslängd ligger mellan 3 och 5 år, vilket innebär att en hona kan få upp till 30 ungar under sin livstid.