Tranan (grus grus) är en stor, långbent och långhalsad fågel. De är mest kända för sin parningsdans.

Utseende

En fullvuxen trana är mellan 115-130 cm lång, har ett vingspann på 200-230 cm och väger 4-6 kg. Hanarna är ofta något större än honorna. Deras fjäderdräkt är mestadels grå, med svarta kinder, nacke och hals och vita på huvudets sidor bakom ögonen och på överhalsen. På hjässan har den en fjäderlös, röd, vårtaktig hudfläck som tranan kan göra mer eller mindre färgstark med hjälp av sin kraftiga nackmuskel.

Matvanor

De är allätare med en viss förkärlek för vegetarisk föda. Dock föredrar de att äta mycket mask, sniglar, insekter, grodor, ormar, ödlor, fisk och gnagare under häckningstiden.

Flyttfåglar

Efter att ha spenderat vintern i sydvästra Spanien kommer tranan tillbaka till Sverige mellan mars-april. Den börjar flyga söderut mellan september-oktober. Vare sig de flyger söderut eller norrut föredrar tranorna att resa i stora flockar.

Parningsdans och häckning

Varje år samlas tusentals tranor vid Hornborgasjön för att använda den som arena för deras parningsdans. Spektaklet lockar till sig ornitologer och andra fågelentusiaster från hela Sverige som kommer för att beskåda händelsen. Efter parningen beger de sig norrut, mot deras häckningsplatser. I Sverige häckar tranan mer eller mindre sparsamt i hela landet förutom i fjällen. Boet byggs på marken och består av en bale med mossa och kvistar. Honan lägger vanligast två ägg, vilka ruvas i ca 30 dygn. Efter att äggen har kläckta tar båda föräldrarna hand om ungarna tills de kan flyga (efter runt 70 dagar). Tranan lägger bara en kull om året.

Svenska traditioner gällande tranor

Eftersom tranan har ett sådant unikt utseende och anländer när vinterkylan går över till vårvärme har den varit en populär fågel i allt från myter till historiska symboler runt om i världen. Bland annat brukade det i Sverige vara tradition att sluta tända tända ljus på kvällen och att äta ett extra mål mat mellan middag och kvällsmat när tranan kom tillbaka.