Hårginst (genista pilosa) är en 30 cm hög, tornlös ärtbuske med håriga blad och gula blommor. Blommorna sitter enstaka eller parvis i bladvecken. Baljorna är 1-3 cm långa och innehåller 3-8 svartbruna frön. De blommar oftast mellan maj och juni, men kan ibland fortsätta blomma ända in i juli.

De har ett väldigt unikt utseende i jämförelse med andra svenska ginstarter. Färgginst har upprätta grenar och kala blommor medan de sällsynta arterna tysk ginst och nålginst båda har taggiga stammar och grenar.

Förekomst

Hårginsten förekommer i sydvästra Sverige, i norra Skåne, västra Småland och södra Halland, och det är i det sistnämnda landskapet som man har hittat flest exemplar. De trivs bäst på ljunghedar eller på ställen där mineraljorden har blivit blottad.

Hotad blomma

Hårginsten finns på den svenska rödlistan och är placerad i kategorin missgynnad. Blomman har minskat i landet efterhand som ljunghedarna i Sverige har minskat. De flesta ljunghedarna har antingen planterats igen eller spontant växt igen. Att göra hårginsten till landskapets blomma är ett av Hallands försök att skydda blomman.

Idag finns det aktiv hävd genom bete, bränning och röjning kvar endast i ett fåtal naturreservat, varav Mästocka i Halland är ett av de största områdena. Dessa gamla hävdformer måste upprepas vart fjärde eller femte år för att hårginsten ska frodas. Ännu bättre vore om det kunde skapas fler reservat för att hjälpa blomman att återhämta sig.

Varför hårginsten är viktig

Vikten av hårginstens fortsatta existens ligger i att den är en viktig värdväxt för upp till elva akut eller starkt hotade fjärilsarter: ginstbladsguldmal, daggig ginstmätare, ginstpalpmal, ginstpalpmal, ginstplattmal, ginsthedkorthuvudmal, gulstreckad backmätare, rödtonig harrismätare, fri stävmal, brun ginststävmal och sen ginstbackmätare. Flera av arterna kan leva även på andra ginsarter, men i Sverige är hårginst basfödan för arternas larver. Om blomman försvinner är det nästan taget att dessa fjärilar kommer att försvinna, vilket kan ha ytterligare konsekvenser för naturen i Halland.