Artax är Atreyus häst i Den oändliga historien (eng: Neverending Story), både i filmen och i boken skriven av Michael Ende.

Utseende

Artax är en skimmel. En av skillnaderna mellan bok-Artax och film-Artax är han är en vanlig häst i filmerna, men i boken har han förmågan att tala.

Historia

Atreyu är del av gräsfolket, ett folkslag med grön hud som är inspirerat av USA:s urbefolkning. Inspirationen innebär att gräsfolket har en väldigt nära relation till sina hästar, som i boken kan tala.

Artax är Atreyus enda följeslagare när han ger sig ut på en farlig resa för att hitta svaret på hur han kan förgöra Ingentinget som är på väg att sluka Fantasien och även hitta ett botmedel för Barnkejsarinnans mystiska sjukdom.

De reser länge utan att hitta några ledtrådar och blir snart tvungna att inse att de behöver leta upp Morla, den äldsta varelsen i hela Fantasien. Problemet är att hon bor i Sorgmodets träsk, en träskmark som bryter ner viljan hos alla som går försöker ta sig igenom tills de låter sig själva sjunka ner under ytan. Atreyu bär på Auryn så han skyddas mot vemodet, men Artax har inget sådant skydd och blir snabbt så fylld av sorg att han slutar röra sig framåt. Hur mycket Atreyu än bönar, ber och hotar Artax har hästen helt gett upp hoppet om att Fantasiien kan räddas och blir uppslukad av träsket.

Jag kan nästan garantera att i princip alla som ser filmen för första gången börjar gråta när Artax dör. För de av oss som såg den som barn var på samma nivå som Mufasas och Lillefots mammas död när det gällde scener som lärde oss om döden i tidig ålder.

Som tur är får Artax ett lyckligare slut än de två andra. Efter att Bastian har gett Barnkejsarinnan sitt nya namn och har börjat återuppliva Fantasien med sina önskningar kan man se Atreyu rida Artax på Fantasiens vida fält.