Bild tagen av Mikael Arinder

Gulsparv (emberiza citrinella) är Närkes landskapsfågel. Den har även blivit kallad för gulspink, gröning och gulvamb.

Utseende

Gulsparven blir runt 15-17 cm lång, har ett vingspann på 23-30 cm och väger runt 30 gram. Honan och hanen är ungefär lika stora, men har olika fjäderskrudar. En vuxen hane har under våren och sommaren ett skarpgult huvud och strupe med ett smalt mörkt streck bakom ögat, en ljusgul undersida och ljusbrun ovansida med svarta tecken. Honan är mer åt det bruna hållet för att lättare smälta in, men har även hon gula element i sin fjäderdräkt. På vintern förlorar hanen den skarpgula färgen och liknar honan till utseendet.

Föda

Gulsparven lever främst på olika typer av fröer. När det är häckningstid äter den även insekter.

Utbredning i Sverige

Gulsparven bor i Sverige året runt och kan hittas över hela landet. Trots att den är så utspridd har arten minskat rejält sedan 1960-talet som en följd av kemiska bekämpningsmedel på odlingsfälten där gulsparvarna gärna söker föda, men har sedan 2015 långsamt börjat återhämta sig och nuförtiden är den endast rödlistad som ’Nära hotad’ efter att förut ha klassificerats som ’Sårbar’. Under 2018 beräknade man att det för närvarande finns ca 533 000 par i Sverige och antalet fortsätter att öka. Om trenden fortsätter kommer det nog inte dröja länge innan den kan räknas som livskraftig igen.

Häckning

Gulsparven, som är monogama fåglar, häckar under april-maj. Medan hanen sjunger för att skrämma bort andra gulsparvar från deras revir bygger honan ett skålformat bo som hon har placerat ganska nära eller på marken, vanligtvis dolt av grästuvor eller buskar för att rovdjur inte ska se dem. De får oftast två-tre kullar varje år och honan lägger oftast tre till fem ägg per kull. Hon ruvar på äggen under 11-14 dagar tills de kläcks och sedan hjälps föräldrarna åt med att mata dem tills de är flygfärdiga efter runt två veckor.