Bild tagen av Neokortex

Strandskatan (haematopus ostralegus) är Bohusläns landskapsfågel.

Utseende

Strandskatan är en ganska stor vadarfågel med svart ovansida, svart huvud, vit undersida, orangeröd näbb och rosafärgade fötter. De är runt 39-44 cm långa (där upp till 9 cm endast är näbben) och ett vingspann på 72-83 cm. Både hanen och honan har samma utseende, med enda skillnaden att honans näbb är något längre. Precis som andra skator är det en mycket högljudd fågel.

Utbredning i Sverige

De föredrar definitivt att bo vid stränder, men det finns även par som väljer att flytta in i inlandet. Då kan man hitta dem vid obrukade ängar och platta hustak.

I Sverige häckar strandskatan främst i den södra halvan, men den går även att hitta längre norrut utmed östkusten. När det blir vinter flyger de ner till Afrikas norra kuster och Mellanöstern för att övervintra. Trots att den är ganska utspridd i Sverige är den rödlistad under ’Nära hotad’ eftersom de har sjunkit mycket sedan 1990 av olika anledningar, främst för många stränder har blivit förstörda och folk har jagat dem.

Föda

Strandskatan lever främst på musslor och andra skaldjur som de hittar vid strandkanterna. Det finns två olika sätt för dem att öppna upp musslorna, och föräldrarna lär alltid ut sitt sätt till sina ungar. Om den inte hittar några musslor kalasar den gärna på mask.

Häckning

Strandskator börjar häcka när de är fyra år gamla. De flesta strandskatorna lever i monogama förhållanden. De bygger sina bon nära stränder, men inte så nära att tidvattnet kan nå dem. Boet är ofta ingenting annat än en grop i marken som skatan har grävt med sina klor. Honan lägger runt tre ägg under mars-april och båda föräldrarna hjälps åt att ruva dem i ungefär 24-27 dagar. Efter det tar föräldrarna hand om ungarna tills dess att de har lärt sig hur de ska öppna musslorna – ungar som lever mer på maskar lämnar därför boet tidigare än de som lever mer på musslor.