Costeñon är en varmblodshästras som härstammar från Peru. Den är en förgreningsras till den argentinska criollon. Nästan alla sydamerikanska länder har en egen version av criollon: costeñon är Perus variant, precis som corraleron är Chiles variant.

Utseende

Costeñon är en ganska liten häst med en mankhöjd på ca 135-155. Trots att många av dem ligger under ponnymankhöjden (148 cm) så räknas den fortfarande som en stor häst.

Den har ett ganska brett huvud, med fint formad mule och vänliga ögon. Den har ärvt den muskulösa och lätt böjda nacken från de spanska hästarna som var dess förfäder.

Den har en väldigt tunn hy och fin päls. Alla färger är tillåtna, men fux och brun är de vanligaste.

Extra gångart

Costeñonhästen har en extra naturlig gångart utöver de tre vanliga som kallas pasillano, som påminner om den passgång som var vanlig bland europeiska hästraser för flera hundra år sedan.

Historia

Costeñon är en ättling till de spanska hästarna som fördes till Amerika mellan 1400-talet och 1600-talet. Enligt folket i Peru var ättlingarna hästarna som Pizarro tog in i landet 1532. Många av dessa hästar rymde eller släpptes lösa och förvildades. De vilda hjordarna utvecklades i egen takt, påverkade av klimatet och terrängen för att bli unika.

När hästarna senare domesticerades satsade uppfödare och bönder på en mer selektiv avel med importerade hingstar av bland annat andalusier för att behålla det spanska arvet. Uppfödarna satsade på hästar med stadiga fötter och bra balans, eftersom det mesta av Perus marker är bergig terräng.

Efter andra världskrigets slut bildade uppfödarna och bönderna en avelsförening för hästen. Föreningen fick bidrag och fulla rättigheter från stater att avla fram hästar av hög kvalité.

Användning

Costeñon används främst som ridhäst i Peru. Den är en uthållig hästras som kan ridas långa sträckor utan att bli trött. Costeñons förflutna som vildhästar har utvecklat en härdig och naturligt sund ras som sällan blir sjuka och som klarar av tuffa förhållanden.