(Bild tagen av Michael Krikorev)

Stensoppen (boletus edulis) är en av Sveriges mest populära matsvampar. Den kallas även för Karl Johan-svamp.

Utseende

Stensoppens hatt, som blir klibbig när det är klibbigt väder ute, är välvd, ljusbrun till mörkbrun och blir ofta vit vid den yttersta millimetern närmast hattkanten. Dess går i nyanser mellan vit och ljusbrun, vanligen knubbig och har ett vitt ådernät som syns tydligast upptill. Dess rör är som unga vitaktiga, men blir gula till gulgröna när de är äldre. Dess svampkött är vitt, förutom strax under hatthuden där den är svagt brunviolett. Den har en mild, nötlik smak.

Utbredning

Stensoppen är extremt vanlig i den södra halvan av Sverige och finns även i den norra halvan i färre antal. Den förekommer allmänt i både löv- och barrskog. Ibland sker det så kallade karljohanår, vilket innebär att det växer många fler stensoppar än vanligt.

Extremt populär matsvamp

Stensoppen är en matsvamp som passar till all sorts matlagning och är dessutom en god ingrediens i såser, soppor och stuvningar. Den går även att torka för långtidsförvaring. Om du vill lägga dem på tork är det bäst att först skiva dem i ca 5 millimeter tunna skivor för att få dem att torka snabbare.

Hatthuden kan ibland bli grönfärgad vid upphettning. Det är en naturlig egenskap hos vissa stensoppar och har ingen negativ inverkan på matvärdet. Färgen uppkommer vid upphettning och försvinner så snart svampen har svalnat.

Förutom som matsvamp kan även de gula rören på äldre exemplar användas till att färga ullgarn till en vacker, gul färg.

Förväxlingssvampar

Stensoppen kan förväxlas med dessa svampar: gallsopp (ofta med mörkare ådernät, bitter i smaken, oätlig), finluden stensopp (finluden hatt, svampkött vitt strax under hatthuden, god matsvamp), rödbrun stensopp (mörkare rödbrun, ofta gropig hatt, god matsvamp) och brunsopp (saknar ådernät på foten, god matsvamp). Ingen av dem är farliga att äta, även om gallsoppen är för bitter för att vara en matsvamp.