Murgröna (hedera helix) är en växtart i familjen arialiaväxter. På gutamål kallas den för rind.

Utseende

Murgrönan är en vedartad klätterväxt med mörkgröna blad, som växer mot stöd av träd, hus och andra ytor. Den klamrar sig fast med hjälp av korta rötter som kallas för häftrötter. Denna typ av klätterväxter kallas rotklättrare. Om de inte klipps ner kan de lätt täcka ett helt slott.

Blomning

Blomningen sker på hösten. Deras gulgröna blommor har fem mycket små foderblad med bred bas, fem ståndare och ett undersittande fruktämne med fem rum. Trots att deras blommor inte är särskilt färgglada är de väldigt bra på att locka till sig insekter på grund av deras stora, nektaralstrande disk. Blommorna börjar gå över till bär under vintern som mognar senare på våren. När de mognat färdigt är bären svartaktiga och saftlösa med ett enda frö i varje rum.

Utbredning

Murgrönan växer främst i de varmare delarna av Sverige, som till exempel i de södra och sydöstra kustlandskapen och de två landskapsöarna Öland och Gotland.

Murgröna som krukväxt

Det är ganska vanligt att murgrönan används som krukväxt. Den har luftrenande egenskaper och är effektiv när det gäller att sänka halten av formaldehyd i luften.

Den behöver ljus (inte stark sol) och hög fuktighet för att frodas. Jorden ska hållas jämnt fuktig med rumstempererat vatten och bör inte torka ut. Optimaltemperaturen är mellan 18-20 grader – inte kallt, men inte heller för varmt. Om den inte sköts rätt kan den lätt få sjukdomar som spinn, spinnkvalster, trips och sköldlöss.

Giftig växt

Alla delarna av murgrönan är giftig, men har olika giftmängd. Giftet i bladen verkar irriterande på hud och slemhinnor, och kan dessutom ge dermatit hos känsliga personer. Bären, däremot, innehåller desto mer gift: om en vuxen människa äter mer än 10 bär kommer de definitivt att få ont i magen.