Ölandssolvändan (helianthemum oelandicum) är en dvärgbuske som dominerar över stora ytor av Stora alvaret. Den är mindre vanlig på alvaret på norra Öland; norr om Borgholm saknas den nästan helt . Den finns mest på kalkrika vittringsjordar som är något högre belägna. Under vintern är marken mättad med vatten vilket medför att ölandssolvändan råkar ut för uppfrysningsrörelser när det är minusgrader, vilket den klarar bra. De flesta andra växter klarar inte detta. Därför har blomman ingen konkurrens och blir väldigt dominerande där den växer.

Utseende

De blombärande skotten är rödaktiga och mer upprätta. Från roten utgår liggande, förvedade skottaxlar. Blomningen infaller i första halvan av juni.

Utbredning

Arten är främst spridd i alpina delar av södra och östra Europa. Underarten äkta ölandssolvända finns bara på Öland och räknas som en kvarleva från istiden.

Livskraftig, men bara på Öland

Trots att den i Sverige bara finns på Öland räknas den ändå som livskraftig eftersom den växer kraftigt på ön. Det finns dessutom inte mycket som hotar blomman, särskilt som att den gillar att växa där andra blommor inte överlever. Varken kor eller hästar äter blomman, men får däremot har inget emot att äta dem. Dessutom är blomman känslig för trampskador, särskilt under torra perioder då grenarna lätt går av. Dock ger sig fåren inte ut på grusalvaren om de inte absolut måste. Så länge de har godare bete på annat håll ger de sig inte på ölandssolvändan.

Enstaka gånger kan förbuskning av en också bli ett problem, eftersom enen är en av de växter som också föredrar moränryggar. Dock är detta inte ett stort problem och ölandssolvändan fortsätter att frodas på Öland.

Den har dock inte alltid varit så livskraftig. Rapporter från 2000 och 2005 visade på att blomman var nära hotad och behövde skyddas. Som tur var har den återhämtad sig rejält och frodas nu Stora alvarets fält.