Näktergal (luscinia luscinia) är en liten flugsnappare som är mest känd för den unika sången som hanen sjunger under nattetid.

Utseende

Näktergalen är 17-18 cm lång, har ett vingspann på 24-27 cm och väger inte mer än 30 gram. Den är gråbrun på ovansidan, med röda toner på både vingar och stjärten. Strupen är antingen ljusgrå eller vit och har ett otydligt, gråbrunt streck på varje sida. Buken och de undre stjärttäckarna är vita och övriga undre delar blekt gråflammiga.

Unik sång

Näktergalen har ett väldigt unikt läte. Den skiftar mellan tre, fyra olika ljud som tillsammans låter som en komplicerad sång. Har man väl hört ljudet en gång är det väldigt lätt att känna igen det. Ännu mer unikt är att näktergalen, till skillnad från många andra fåglar, sjunger sin sång mitt i natten. Om fler än en näktergal är inom hörselavstånd till varandra blir det en orkester, eftersom hanarna gör sitt bästa för att överrösta sina rivaler.

Häckning

Hanen börjar sjunga så fort den kommer hem till sitt häckningsområde. Under tiden som den sjunger för honorna bygger den ett bo i antingen buskar eller bland ris nära marken. Boet består utvändigt av torra löv och insidan av packad med mjuka grässtrån. Honorna lägger upp till fem mörkt gråbruna ägg. När äggen kläcks runt midsommar slutar hanen att sjunga.

Utbredning

Utbredningen av näktergalen har vidgats norrut de senaste hundra åren. I början av 1900-talet häckade den främst i Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland. Idag kan man hitta arten Detta beror troligtvis på klimatändringar: andra sydliga djur, som till exempel rödräven, har börjat vandra uppåt i Sverige allteftersom klimatet ändras.

Livskraftig, men…

Trots att den betraktas som livskraftig har fågelskådare noterat en rejäl minskning (någonstans mellan 30-70%) av näktergalar i Sverige de senaste 30 åren. Fågelskådarna har ännu inte hittat en konkret anledning till varför antalet har minskat.